Margit Nordin

Den värmländska sjukgymnasten och Margit Nordin blev 1923 den första kvinnan att skida i vasaloppet. 

Bakgrund

För att förstå kvinnornas väg in i Vasaloppet behöver vi gå tillbaka till 1920-talet. 1922 var året då mjölken kostade 1,25 kr litern och 1,3 % kvinnor i Sveriges Riksdag. Året innan hade kvinnor i Sverige fått rösta för första gången och fem kvinnor tog efter valet plats i riksdagen. 1922 var också året för det första Vasaloppet med enbart manliga deltagare.

Margit anmäler sig till vasan

Margit Nordin var en van skidåkerska eftersom hon skidade till sina patienter från Grängesberg. En av dem bodde 1,5 mil bort i  skogen och behövde tre besök i veckan, så Margit blev snart vältränad och sa att hon lika gärna kunde åka Vasaloppet. Hon tog en provtur på sex mil, klarade den bra och anmälde sig.


Vad Margit inte visste var att Vasaloppet ansågs vara ett riktigt mandomsprov. När reglerna skrevs hade ingen tänkt tanken att en kvinna skulle anmäla sig. Men det var inte heller uttryckligen förbjudet för kvinnor att delta och Margits anmälan fick därför godtas. 

Uppståndelsen

Redan innan loppet fick Margit mycket uppmärksamhet. Bland annat skrevs det ”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande, och den cirkusdoften får inte vidlåda vår enda tävling byggd på historiskt motiv.” 

 

Uppståndelsen tog Margit med ro och ställde sig på startlinjen med 103 på nummerlappen. Tre män bröt loppet, men inte Margit. Strax innan målgång stannade hon för att plocka ur papiljotterna i håret. Det berättade hon först långt senare: ”Jag ville se fräsch ut när jag kom i mål. För om jag som enda flicka hade kommit där med stripigt hår och sett jäklig och utpumpad ut, då hade folk säkert sagt: såg ni, så hon såg ut?!” 

 

Margit gick i mål på 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hon kom sist av det starka startfältet men var den åkare som fick mest jubel och uppmärksamhet av publiken. Succé!

Mandomsprovet

Men så var det ju det här med mandomsprovet – Vasaloppet skulle enbart vara en prövning för män. Så här sa Margit: 

Jag tycker inte alls att jag gjort något märkvärdigt, men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara. Nej, nästa år måste vi bli många.

Vasaloppsorganisationen höll dock inte med och åtta dagar efter Margits målgång förbjöds kvinnor att delta i Vasaloppet. 

Kvinnor förbjudna i Vasaloppet i 58 år

Först 1981 – hela 58 år senare – fick kvinnor enligt regelboken delta i Vasaloppet. Två generationers kvinnor fick aldrig möjligheten att delta officiellt i Vasaloppet. Under 1960- och 70-talet hade kvinnor smugit sig in i startledet, utan nummerlapp eller med lösmustasch och manliga namn i anmälan.

Dessa kvinnor banade väg för oss andra och vi tipsar varmt om Hårds Vasaloppshistorier: 100 år med Vasaloppet på SVT PLay, P4-dokumentären Vasaloppskuppen och Petter Karlssons bok Vasaloppet – Världens friskaste hundraåring.

 

När kvinnor tilläts delta 1981 anmälde sig 1,5 % kvinnor och av dem var Meeri Bodelid först i mål på 5.28.

Läs om uppdaterad statistik här. 

Margit Nordin

Den värmländska sjukgymnasten och Margit Nordin blev 1923 den första kvinnan att skida i vasaloppet. 

Bakgrund

För att förstå kvinnornas väg in i Vasaloppet behöver vi gå tillbaka till 1920-talet. 1922 var året då mjölken kostade 1,25 kr litern och 1,3 % kvinnor i Sveriges Riksdag. Året innan hade kvinnor i Sverige fått rösta för första gången och fem kvinnor tog efter valet plats i riksdagen. 1922 var också året för det första Vasaloppet med enbart manliga deltagare.

Margit anmäler sig till vasan

Margit Nordin var en van skidåkerska eftersom hon skidade till sina patienter från Grängesberg. En av dem bodde 1,5 mil bort i  skogen och behövde tre besök i veckan, så Margit blev snart vältränad och sa att hon lika gärna kunde åka Vasaloppet. Hon tog en provtur på sex mil, klarade den bra och anmälde sig.


Vad Margit inte visste var att Vasaloppet ansågs vara ett riktigt mandomsprov. När reglerna skrevs hade ingen tänkt tanken att en kvinna skulle anmäla sig. Men det var inte heller uttryckligen förbjudet för kvinnor att delta och Margits anmälan fick därför godtas. 

Uppståndelsen

Redan innan loppet fick Margit mycket uppmärksamhet. Bland annat skrevs det ”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande, och den cirkusdoften får inte vidlåda vår enda tävling byggd på historiskt motiv.” 

 

Uppståndelsen tog Margit med ro och ställde sig på startlinjen med 103 på nummerlappen. Tre män bröt loppet, men inte Margit. Strax innan målgång stannade hon för att plocka ur papiljotterna i håret. Det berättade hon först långt senare: ”Jag ville se fräsch ut när jag kom i mål. För om jag som enda flicka hade kommit där med stripigt hår och sett jäklig och utpumpad ut, då hade folk säkert sagt: såg ni, så hon såg ut?!” 

 

Margit gick i mål på 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hon kom sist av det starka startfältet men var den åkare som fick mest jubel och uppmärksamhet av publiken. Succé!

Mandomsprovet

Men så var det ju det här med mandomsprovet – Vasaloppet skulle enbart vara en prövning för män. Så här sa Margit: 

 

Jag tycker inte alls att jag gjort något märkvärdigt, men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara. Nej, nästa år måste vi bli många.


Vasaloppsorganisationen höll dock inte med och åtta dagar efter Margits målgång förbjöds kvinnor att delta i Vasaloppet. 

Kvinnor förbjudna i Vasaloppet i 58 år

Först 1981 – hela 58 år senare – fick kvinnor enligt regelboken delta i Vasaloppet. Två generationers kvinnor fick aldrig möjligheten att delta officiellt i Vasaloppet. Under 1960- och 70-talet hade kvinnor smugit sig in i startledet, utan nummerlapp eller med lösmustasch och manliga namn i anmälan.

Dessa kvinnor banade väg för oss andra och vi tipsar varmt om Hårds Vasaloppshistorier: 100 år med Vasaloppet på SVT PLay, P4-dokumentären Vasaloppskuppen och Petter Karlssons bok Vasaloppet – Världens friskaste hundraåring.

 

När kvinnor tilläts delta 1981 anmälde sig 1,5 % kvinnor och av dem var Meeri Bodelid först i mål på 5.28.

Läs om uppdaterad statistik här.